Från Örebro till Nato - stark krisberedskap börjar lokalt

I en tid av ökande globala utmaningar, från klimatförändringar och krig till andra geopolitiska spänningar, är det viktigt att Sverige står väl rustat att hantera olika typer av kriser. Det krävs en gemensam ansträngning där kommuner, civilsamhället och alla länets invånare samverkar med varandra. Dessutom påverkar vårt medlemskap i Nato vår förmåga att hantera kriser.

Samtidigt som det ska poängteras att staten bär det yttersta ansvaret för att samordna Sveriges beredskapspolitik är det min övertygelse att även kommunerna kommer att ha en avgörande roll i krisberedskapen. Det är på den lokala nivån som de första tecknen på en kris ofta observeras, och alltså där de första svaren måste initieras. Kommunerna måste ha välutbildade krisledningsorgan, tillräckliga resurser och tydliga planer för att snabbt kunna agera. Detta innefattar allt från att hantera naturliga katastrofer till terrorattacker och tekniska störningar.

Civilsamhällets roll ska dock inte underskattas. Frivilligorganisationer, ideella föreningar och andra grupper inom civilsamhället utgör ryggraden i vårt krisstöd. Dessa organisationer bidrar inte bara med hjälp i akuta situationer utan också med viktig kunskap om lokala förhållanden och behov. För att stärka denna del av krisberedskapen behöver vi stödja och samarbeta med dessa grupper, så at de i sin tur får rätt förutsättningar för att stärka krisberedskapen i sin helhet.

Men den absolut viktigaste komponenten till en lyckad krisberedskap är medborgarna själva. Medvetenhet och utbildning på individnivå är nödvändigt för att snabbt och effektivt kunna hantera situationer som kan uppstå. Det bör därför vara en nationell prioritet att se till att alla medborgare har tillgång till grundläggande utbildning i hur man agerar i en kris samt kunskap om hur man kan bidra till sin egen och andras säkerhet. Här har bildningsförbunden en viktig roll att spela.

Sveriges medlemskap i Nato har öppnat upp nya dimensioner av säkerhetspolitiska frågor. Detta medlemskap ger oss tillgång till ett större informationsnätverk och fler resurser vid hantering av gränsöverskridande kriser. Örebros geografiska placering blir också en anknytningspunkt mellan Oslo och Stockholm. Det är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar Örebro läns framtid. Samtidigt ökar vårt medlemskap också våra åtaganden att bistå andra medlemsländer, vilket kräver en ännu starkare nationell beredskap och förmåga att snabbt mobilisera vid behov.

Krisberedskap måste ses som en del av vårt grundläggande sociala kontrakt. Det är en fråga som berör varje invånare och kräver en omfattande planering på alla nivåer av vårt samhälle. Som kommun måste vi ständigt arbeta för att förbättra vår förmåga att möta framtida utmaningar – tillsammans.

John Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro kommun
Jenny Steen (S), regionstyrelsens ordförande Region Örebro län